måndag 22 mars 2010

Johanna - The Beast


Jag hade fotbolls match ikvall. Blev inringd sent av ett lag som jag latjat lite med pa helgerna som nu behovde en extra spelare till deras match. Det ar indoor men en riktigt bra liga. Indoor da den ar som bast enlgt mig, otroligt snabbt. Men dom ringde iaf mig och jag blev sa klart otroligt glad over chansen. Vi vann iaf tillslut med 8-4 efter en dalig oppning och 0-3 i halvtid. Sedan oppnade vi starkt i andra och The Amazing Swede gjorde sedan 1-3, 2-3 samt 3-3. I was on fire! :) Jag gjorde tillslut aven ett fjarde da jag avslutade malskyttet till 8-4:) En lyckad kvall! Benen var lite sma tung efter de 4 traningspassen jag haft idag med mina "kunder"he he :) Iaf nu till nagot mer intressant for nyfikna lasare!

Jag har lovat att gora ett inlagg om min Great Ocean Road resa jag gjorde for 3 veckor sedan men med ord som jag skrev da jag var pa plats. Det finns en sak jag gillar och vilket som aven gor mig lugn och far mig att kanna mig erhort tillfredsstalld. Detta ar mitt stora intresse for att skriva, allt fran korta noveller till dagboksinlagg. Jag skriver hela tiden om handelser jag far vara med om har nere, dels for traningens skull men framforallt for den forlangda minneskvaliteen som blir den stora vinnande faktorn. Jag skrev speciellt mycket da jag satt pa stranden Johanna Beach, dar jag spenderade mestadels av mitt lilla ensamma aventyr. Sa jag tankte bara kopiera ett kapitel fran min "dagbok" dar jag just skrev om Johanna - The Beast. Det stallet som jag blev foralskad i, stallet som jag fortfarnade drommen om pa natterna. Jag vill bara tillbaka, Mitt paradis. Har har ni det iaf :)

"

I skrivande stund sitter jag och forsoker hamta andan. For drygt 40 sekunder sedan blev jag totalt smashad av en 8 feet vag som omtumlade mig som en torktulare 15 meter under vattnet hela vagen tills jag dunkade huvudet I strandkanten. Vagen som gjorde detta till mig heter Johanna och I just detta ogonblicket kollar hon mig I ansiktet, djupt in I ogonen pa mig och skrattar.


Johanna Beach ligger 25 minuter efter Apollo Bay langs Great Ocean Road. Det ses som surfarnas hemlighet langs syd-vastkusten dad et ligger valdigt avvikes till Great Ocean Road. Jag fick hora om det har stallet av en kille vid namn Jimmy som bodde pa mitt hostel I Lorne. Traffade honom slumpmassigt I det gemensamma koket och kom nastintill direkt in pa samtalsamnet surfing. Nar jag nu sitter har I min solstol, med vatdrakten fortfarande pa kollandes ut over horitsonten dar jag nu kan skada dagens vackra solnedgang ar jag oerhort tacksam och glad over att det finns manniskor som Jimmy som kan dela med sig och hjalpa en forvirrad svensk backpacker att hitta spektakulara platser som denna. Beachen ar drygt 3 km lang med finkornig vit paradisstrand. Till hoger om mig vilar ett stort berg med vackert gronfargade trad. Pa min vanstra sida hanger en majestatisk klippkant ner till vattnet dar det sedan bildar ett gigantiskt rev. Bakom mig inhagnas jag av tata buskar och mindre trad ovanpa flertalet storleksvarierande kullar. Framfor mig har jag Indiska Oceanien som for tillfallet visar sig fran sin vackraste sida I form av meterhoga vagor foljt efter kraftfulla ljud fran skvallet. I bakgrunden av denna askadning vilar den sena eftermiddagssolen langs horisonten och bildar en spektakular och vid rosa himmel. Detta ar nog det narmaste jag kan komma en beskrivning av Johanna. Hon ar orord, brutal och enastaende vacker.


Det jag nu vill rekomendera alla ar att sjalva uppleva detta, det forgyller verkligen alla ens 5 sinnen och det kan likas med att halla in tangenten “h” da man spelar Star Wars och pa sa satt “helar upp sig” fran tidigare kanske tuffare battaljer. Man kanner verkligen hur helad man ar efter en dag som denna, som en ny person.


Att kalla stallet for paradiset kanns alldeles for klassiskt och utnyttjat, men det ar ett stalle dar du kanner dig tillfredstalld anda in I sjalen. I slutandan ar det upp till var och en att valja hur och var man sjalv vill placera en plats som denna. Sjalv sa var det exakt sa har jag hoppades pa att kunna forutstalla min Australienresa. Att fa vara med om nagot enastaende, att fa beskriva nagot overkligt och samtidigt uppleva nagot spektakulart. Jag hittade detta stallet, jag fick uppleva dessa saker och har nu alla dessa fantastiska minnen med mig framover. Jag hittade min drom, mitt egna paradis. Jag hittade Johanna.


Allt ar dock inte frid och frojd efter en lang dag I denna spektakulara plats. Da jag tanker pa namnet Johanna blir det forsta jag tanker pa min vackra, mjuka, glada, trevliga kusin. Men min nya van Johanna ar nastintill raka motsatsen till ovanstaende beskrivning. De ar bada otroligt vackra, dock pa valdigt annorlunda satt. Min nya van ar deremot obeskrivligt kraftfull, hard, obrydd, respektlos och tuff. Hon gor hela tiden det som hon sjalv kanner for, utan att tanka en extra gang. Hennes vanner blir dom som kan lyckas tamja hennes harda, yttre skal med exakt samma medicin tillbaka. Dessa vanner kan I slutandan se Johanna pa ett helt annorlunda satt och tillslut aven gilla hennes sallskap och vanskap sa mycket att det nastan alltid overgar till karlek.


Pa tal om karlek. Jag blev idag kar I Johanna, men det var inte karlek vid forsta ogonkastet direkt. Vi kom inte overrens, vi forsokte inte ens ge varandra en chans till att bli vanner, faktum ar nog att jag ar den varsta ovan Johanna haft pa ett bra tag. Jag forsokte I alla fall, med alla medel. Men det var en sak som fick oss att slutligen oppna ogonen for varandra, namligen den perfekta vagen. Det var vid ett tillfalle da vi var som mest argast pa varandra Johanna valde att sanka garden for 20 sekunder och ge mig den perfekta “medelhoga” 4 foot vagen. Det kandes verkligen som att det var nu eller aldrig och allt det jag jobbat for stod pa spel. Jag gick sjalvklart envist all-in och det visade sig att bli till min favor. Att paddla med henne och sedan kanna hur hon fangade mig med oppna armar for att sedan skjutsa ivag mig med all varldens fart och kraft gav mig for forsta gangen fjarilar I magen. Det enda som saknades var bakrundsmusik som “love is in the air” eller “sexual heeling”. Trots att Johanna endast gav mig en enda riktig chans att visa mig fran min basta sida och likasa hon sjalv skulle jag vilja erkanna att jag ar kar. Jag tror aldrig att jag kommer vara nog charmig och intressant att kunna bemastra och tamja hennes skonhet, men de tar det som gor hela forhallandet utmanande och spannande. Jag kommer vakna tidigt imorgon for att forsoka igen, Samtidigt, vem har nagonsin pastatt att karlek skalla vara latt…?

The Man Down Under 10/2 2010


“LIFE, LIVE, ENJOY, LOVE, DIE. LOVE.” " (Utdrag ur "My Walkabout")


Detta var alltsa mina ord fran resan :) Hoppas det gav en levande bild i ditt huvud hur fantastiskt det egentligen var! Bilden ovan ar taget precis sekunden efter det sista ordet ar nedskrivet. Ganska fantastiskt va ?


Mycket Karlek!


GP



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar